
Jan Nählinder
Ofta finns riskbedömningar spridda mellan tillståndsprocesser, försäkringsutlåtanden och annan fristående dokumentation, alla framtagna för att tillgodose olika kravställares önskemål, men när dessa insatser inte hänger ihop blir riskhanteringen ett fragmenterat lapptäcke. I stället för ett verktyg för kontroll och trygghet behöver företaget
Känner du igen dig i att varje kravställare vill ha sin mall, sitt underlag och sin tolkning? Då är risken stor att er riskhantering styrs i stuprör i stället för av er.
Genom att aktivt ta ägandet över riskhanteringsprocessen kommer inte bara de fristående underlagen att hamna i rätt kontext, det ger er också möjlighet att dra nytta av informationen på flera plan och i olika forum. Ni kommer säkert också att inse att det finns utrymme för
Era kravställare är oftast experter på sina specifika områden och lagstiftningar. Hos er möter de som regel era respektive experter (finans, försäkring, brand, miljö, arbetsmiljö, processäkerhet, etc.) som, när de behöver hjälp, tar in en konsult som sannolikt är en ännu större expert inom ett visst sakområde.
Som en följd av detta hamnar riskhanteringen ofta i stuprör, där ansvariga riskerar att tappa överblicken över vad som sker i angränsande områden. Denna fragmenterade arbetsform är resurskrävande och gör det svårt att objektivt jämföra olika risker. För att kunna etablera en
Om er färdplan har en modell som tydliggör hur ni arbetar med risker och på vilket sätt den uppfyller alla era kravställares krav kommer ni att ha ett utmärkt förhandlingsläge vid t. ex. myndighetskontakter då ni har satt er själva i förararsätet.
När företaget