industriell riskhantering #2

Det inre motståndet – När den egna organisationen är ett hinder för riskhantering

Jan Nählinder

Många företag arbetar strukturerat med riskanalyser – men ändå brister helheten. Varför?
Ofta handlar det inte om metoder eller verktyg, utan om bristande samordning och ledarskap.

Företagsledningen äger riskhanteringsprocessen och måste ge övrig organisation både förutsättningar för och krav på att samverka. För detta behövs en gemensam bild av vägen framåt för riskhantering, en färdplan där det tydligt framgår hur olika riskhanteringsprocesser hänger ihop. Det ska också framgå vad som ska redovisas på ledningens genomgång och hur ofta ett sammanställt underlag skall presenteras för styrelsen.

Ännu viktigare är att det ska vara tydligt hur företaget genomför en samordnad riskbedömning av samtliga risker samt hur detta påverkar medarbetare, ekonomi, miljö etc. Denna färdplan ska också innehålla beslut om riskanalysmetoder, revisionsintervall, ansvarsfördelning, tillgängliga resurser och inte minst en tydlig beskrivning av hur olika kravställares önskemål uppfylls genom ert arbetssätt.

När Risk Manager, HSEQ-funktionen, produktionsledning och verksamhetsledning arbetar i parallella spår blir riskhanteringen lätt fragmenterad. För att skapa verkligt värde behöver alla riskbedömningar hänga ihop och bygga på ett gemensamt och samordnat arbetssätt. I styrelserummet ska det därför vara möjligt att diskutera företagets största risker med förtroende för att de är analyserade och bedömda på ett likartat sätt, där även de bakomliggande orsakerna är utredda. Endast då går det att få en tydlig och tillförlitlig bild av företagets mest kritiska risker.

Samordnad riskhantering är därför i första hand inte en fråga om metoder eller enskilda funktioners ansvar, utan en organisatorisk utmaning som kräver ett tydligt ledarskap.